När jag är arg, gillar jag att lyssna på arga låtar. Fast de är mer gulliga än arga, kanske.
Som den här:
Kate Nash - Dickhead
eller varför inte
Lily Allen - Fuck you
Om man inte tycker någon av de ovanstående funkar kan man lyssna på den här
Kate Nash - Shit song
Även fast musiken inte utstrålar världens ilska så slår texterna huvudet på spiken, i alla fall för mig.
Så jag spenderar resten av kvällen med Nash och Allen.
Låter det inte bra får jag lov att säga? Jo.
Och nej, egentligen är jag inte särskilt arg. Arg är inte riktigt det rätta ordet.
Finns säkert flera hundra bättre ord att beskriva den här känslan på, jag hittar dem bara inte riktigt nu.
Jag kanske återkommer.
Annars: Ha en fin natt.

Igår såg jag på Lars and The Real Girl med mamma.
Jag grät nästan ett par gångar.
Jag skrattade så att jag kiknade flera gånger.
Jag fylldes av en mysig värme om och om igen.

Filmen är så otroligt sorglig.
Så himla fin.
Verkligen charmig.
Och väldigt rolig.

Lars i filmen är så otroligt söt.
Jag blev helt varm så fort han öppnade munnen och sa någonting.
Kolla bara på honom.
Charmknutte, ja.


Jag vill inte berätta vad filmen handlar om.
För det känns som jag skulle råka förstöra magin runt den då.
Den är i klass med Little Miss Sunshine, en riktig feel good film.
Se den, ja gör det.

Jag vill se den nu.
Igen.
Igen.
Och kanske igen.

nej jag tänker inte gråta.
nu är det försent.
let it fall - lykke li ersätter tårarna istället.

jag vill hellre vingla fram genom stan med angelica än ligga i min säng idag.
flytta mig i från skit-värmland nu då.

In my weakest moments I weep
'Cause I like the way, tears fit my cheek
In my darkest moments I cry
Oh how I love the way, tears suits my face
I like it salt
I like it wet
Like my makeup in a mess
So I cry hard
Let it fall

Det här är en sjukt deppig lördag.
Det droppar småsmå droppar av regn utanför fönstret.
Mamma är inte hemma.
Det borde hon vara just nu, för mitt bästa.
Fast jag sätter inte alltid mig själv i första hand.
Waste of time.
Adjö!

Jag mår förvånansvärt "bra".
En smula illamående, lite kaos.
Bara lite. Bara en smula.
Du sköter allting så jävla osmidigt.
Du beter dig så jävla smutsigt.
Men annars, annars så är det helt okej.

Adios!

fuck you läsare. ni är dumma.
nu ska jag hem och koka köttbullar.
tack vare ER!!
fattar ni.
erat fel.
att jag
ska.
koka.
köttbullar.

och du.. JA PrECIS JUsT dU
-> take your life with cocaine.
ehe.

Vaknade imorse med ett trasigt knä och trasiga strumpbyxor.
Det sistnämnda är dock inte så farligt som det låter, ett par småhål på hälen bara.
Knäet är värre dock, kan inte sträcka ut benet ordentligt och jag haltar verkligen fram.
Då är frågan.. Hur gick det här till?
Jag har ingen aning.

Igår så var det kalasande.
Daniel drog på sig silvertightsen, sen var det fullt ös hela kvällen.
Dansade galet till Bad Romance, kanske var det där knäet gav upp.
Senare fick ett par ord i telefonen mig att vilka kräkas.
Då kände jag att det var lika bra att bege mig hemåt.
Som tur är har man fina vänner (Tack Frida!) som erbjuder sovplats när man är lite nere.
Med en hink bredvid sängen, och ett glas vatten på bordet bredvid så sov jag fint sen.

Idag då.. Har sett ut som en precis vanlig söndag.
Frida diskar, städar, tvättar, är duktig helt enkelt.
Jag sitter i sängen och äter vaniljyoughurt med äppelmos (hur gott som helst)
sen ska jag äta stuvade makaroner och falikorf.
/Evelina

I väntan på Öppet Hus så ser jag lagomt road ut.
Förstår inte den här hysterin runt Öppet Hus.
Broby Grafiska är inte en sån bra skola som de vill att alla ska tro.
Så nu vet ni.
Fast fina människor finns det här, ingen tvekan om saken.
Så tummen ner för hysterin för Öppet Hus.
Och tummen upp för folket som är här.

Daniel och jag kan göra busiga saker.

Är det jag som är cool_tjej och får Totte att hamna på http://fuckyeahskinnyboys.tumblr.com/
Ja, minsann det är jag!
Det är nice, och det är sant.
hEhEhE.

Igår var jag, Angelica, Frida och Daniel hemma hos Mio.
Han var inte där, för han har APU och jag har hans nycklar.
Vi såg på Paranormal Acitivity
Och jag ville dö. Flera gånger om.
Jag grät minst tre gånger, och min puls var hur hög som helst.
Som tur var sov Angelica hos mig så jag slapp sova helt själv, det hade aldrig gått bra.

Filmen var bra, slutet var oväntat.
Se den om du vill gråta, dö, skrika.

Idag gick jag upp tidigt, nämligen klockan 11.
Ja det är tidigt, särskilt för mig som vänt dygnet.
Sen åt jag en smörgås och drack citronvatten.
Då blev jag mätt.

Sen ska jag åka tåget.
Då ska jag hamna i Sunne, och Angelica ska också med.
Då ska vi se på film och umgås med grabbarna Ben&Jerry.
Skriva ska vi också göra.

Hejdå.

Jag ser ut som en knarkare, true rebel så att säga.

i cdnuolt blveiee taht i cluod aulaclty uesdnatnrd waht i wsa rdanieg. Tahkns to the phaonmeal pweor of the hmuan mnid, aoccdrnig to rsheearch at cmabdgire uinervtisy, it dseont mtaetr in waht oerdr the ltteres in a wrod are, the olny iproamtnt tihng is taht the frsit and lsat ltteer be in the rghit pclae. the rset can be a taotl mses and yuo cna sitll raed it whotuit a pbeorlm. tihs is bcuseae the huamn mnid deos not raed ervey lteter by istlef, but rehtar the wrods as a wlohe. azanmig huh? yaeh wlel i awlyas tghuhot slpeling was not taht ipmorant ayawyns!


japp, bara så ni vet. där har ni en klur-karamell att suga på en söndagsnatt som denna.
sova kanske vore något?

Idag har jag råkat se 5 avsnitt av Skins.
Jag har nog blivit lite smått beroende.
Funderar på att se ett sista avsnitt innan jag lägger mig,
men då kommer det säkerligen sluta med att jag vill se det sista på säsong 1 också.
Får nog lov att spara mig tills imorn.

Fast imorgon är det skolarbete som gäller, måste bli klar med en hel massa saker.
NEEEEJ, nu skulle jag googla för att se hur många avsnitt det var på säsong 2, så
råkade jag se läsa om vissa saker som händer i säsong 2.
Åh jag vill bara dö just nu.
Helvete. BUHUHUHUU.
Jag gråter nästan nu, fucking helvete.

Det blir inga mer avsnitt ikväll, jag ska begrava mig under täcket nu och låtsades att jag
aldrig råkade läsa de där orden.
Fuck it.

(bildkälla - http://fuckyeahskinnyboys.tumblr.com/)

Jag vill ligga med varenda pojke/man/kille på den där sidan.
Nästintill varenda en i alla fall.
Mannen på sista bilden är mine for life, shit alltså.
Haha, efter ha kollat igenom bilderna en sista gång märker jag att 5 av 8 röker på bilden.
Nice.

Jag spenderade eftermiddagen med hel-looks, senare såg jag på film med mamma och drack té, efter det gjorde jag en stor chokladboll (som inte var så stor, men tillräckligt stor för mig) och satte mig framför Skins.
Sen dess har jag hunnit se tre avsnitt, och det är hur bra som helst.


Jag vill bara se mer, och mer, men börjar dock bli alldeles för trött nu, så ska ladda några avsnitt, så det bara är att klicka på play imorgon när jag vaknar.
Hurra för Skins!

Alltså.. är det konstigt att man hatar Värmland, och framförallt Kil?
Nej. Tänkte väl det.

Efter ha spenderat en stor del av eftermiddagen med att spana in stilar på www.hel-looks.com så har jag blivit grymt sugen på second-hand fynda. Det enda som fattas nu är pengar i plånboken.
Någon som har lust att bidra med några kronor?
Efter jag har second-hand fyndat ska jag färga håret fint orange och gå ner 20 kilo.

Jag började lördagen med att vakna runt 12, peta lite försiktigt på armen för att mot min förvåning upptäcka att den börjar bli frisk, den gör inte ont så länge jag inte sträcker den för högt upp eller råkar ta på den för hårt.
Dagens Hurra för det.
Sen duschade jag, åt smörgås med tomat och té. Någongång i den härvan fick vi besök av mammas väninnas vovve, mysig som få är han, lilla Nisse.

Efter att jag och Nisse pussats en stund i min säng tog jag tag i mitt liv och plockade upp alla kläder som låg och skräpade här och var i mitt rum hos mamma. Bar ner det till tvättmaskinen, sen.. började jag sortera papper?!
Fråga mig inte varför. Det var bara något jag fick för mig att göra.
Lyckans undulat är jag och hittade en guldtia och en femma.
Vad resten av dagen har att erbjuda? Det kan jag inte svara på.

bildexplosion.

Eddie åkte ut ur Idol, precis som jag hade hoppats. Inlägget nedanför var det första inlägget jag ansträngt mig lite med för första gången sen den här bloggen startades i mitten av sommaren.
Nu firar jag med en kopp té, tända ljus och lite fin musik i högtalarna.
Lykke Li, Escobar, Kings of Leon, Tegan and Sara och Kristian Anttila.

Nu ska jag sammanfatta Idol ur mina egna ögon.

Först ut hade vi allas vår lilla blondin Erik, lilla sprattiga Erik Grönwall. Som ena stunden sjunger som vilken glamrockare som helst, och i nästa låter som en liten mes som ska tolka kvinnokarlen Robbie Williams. Visserligen gjorde han det delvis bra, jag tycker dock han kunde valt en mycket bättre låt.
Tillsammans med Tove Östman Styrke gjorde han duetten Kids med Robbie Williams och Kylie Minogue, vagt får jag lov att säga.



Andra man in på scen var Eddie, äckliga lilla sliskiga Eddie Razaz. Jag har aldrig riktigt förstått vad det är alla tjejer ser och skriker efter när det gäller den här såkallade mannen. I mina ögon förblir han en smörsjungande liten mörkhårig skrutt, som mest kråmar sig och försöker se snygg ut inför kameran, men aldrig lyckas förmedla något till mig. Kanske ett ännu större minus eftersom jag aldrig riktigt gillat Takida.



Första kvinnan ut på scen var pinglan Reza, pingliga oförståbara Reza Ningtyas Lindh. Hon är pinglig, hon ser glamourös ut, och stundtals äger hon kanske scenen. Jag har dock aldrig fastnat för henne, och detta beror nog mest på att jag bara kan förstå vad hon försöker förmedla när hon sjunger, jag har nog aldrig förstått ett enda ord hon har sagt innan hon klivit på scenen, eller när det är dags att kliva av. Hennes tolkning av Beyoncés - Halo var dock bra.
Duetten med mannen ovanför sög. Och Reza, note to yourself .. De sjunger "If only you would see me better" _inte_ "If only you would see me battle".



Sen hade vi min alldeles egna lilla skånska favorit Calle, charmiga knubbiga Calle Kristiansson, från Krischanchsta. Han tog sig an en av mina gamla favoritlåtar, Bad Day - Daniel Powter, och gjorde det bra. Det finns ingenting negativt att säga, ingenting alls, och eftersom jag är bra på att vara negativ, så blir det inte mycket sagt om den här mannen.



Efter charmknutten innan var det dags för Tove, sötsnygga pluttiga Tove Östman Styrke. Den här tjejen är allt jag önskar att jag var. Hon är söt, samtidigt som hon är snygg. Hon är charmig, samtidigt som hon är otroligt cool. Hon har scennärvaro som en gudinna, och kan sjunga som vilken kvinna som helst önskar att de kunde sjunga. I wish I was a punkrocker har en stor plats i mitt hjärta, och Tove gjorde så att låten fick en ännu större plats därinne. Hurra hurra för Tove! Att hon endast är 16 år gör bara saken ännu bättre.



Sist men inte minst fick jag och ni andra också se Mariette, coola och extremt snygga Mariette Hansson. Vilken kvinna! Hennes röst ger mig gåshud flera gånger om, och jag hade aldrig kunnat ana att hon skulle ta sig an låten Bleeding Love. Hon gjorde det bra, hon gjorde det The Mariette-style.
Tillsammans med charmknutten Calle sjöng hon Someone New - Escobar, och jag grät stora tårar. Deras röster tillsammans gjorde så mina hårstrån på både armar och ben ställde sig raklånga. Det var fint, mycket fint.



Så efter en och en halvtimmes Idol, hoppas jag att antingen Eddie Razaz eller Reza Ningtyas Lindh får lämna Idol. Allra mest hoppas jag på Eddie.
/Idol-Evelina

min älskade då.
<3

Idag har jag spenderat dagen med Frida, vi har tyckt synd om oss själva pågrund av sprutan. Vi åt fet mat på Pizzeria City, sen gick vi hem och åt pepparkaksdeg och såg på The Waitress. En riktig feel good-film.
Efter filmen fick Frida lust att göra paj, eftersom tjejen i filmen dedikerar sitt liv till pajbakning.
Så nu står hon och diskar för att kunna baka en Citron&Marängpaj.
Hoppas man får smaka liiite.

Imorgon åker jag hem till mamma, hoppas att hon klappar mig på håret och tycker synd om mig. Känner att jag behöver lite sådant just nu.

Hejdå!

Om jag visste att jag skulle drabbas av illamående, huvudvärk, febersymptom och en fruktansvärd smärta i armen hade jag nog aldrig tagit den där jävla sprutan.
Jag har ingen självbehärskning kvar alls.



Jag kan verkligen konsten att tycka synd om mig själv, ett plåster på såren (hahah)
eftersom jag inte kan konsten att behärska mig själv.

Tja lol :$

Tänkte dela med mig av speciellt sparade feel good-sms jag fått av mina nära och kära, som gör allting lättare när allting bara känns grått och trist.
Tack.

"Godnatt vackra människa! :)" - Tobias

"Lina, du är så bra. Ska bli skönt när din bok kommer ut så jag får nåt vettigt att läsa! Trött på Marklund, Läckberg och dom andra soporna" - Mamma

"Vad betyder sjuttonnolltre? år 1703?<3" - Rebellen Emelie

"Hi how are you du är bra :)" - Ola

"Hahah bra att jag sitter och tänker på Omegle när jag jobbar." - Rebellen Emelie

"Jag önskar det var du som låg bredvid mig och snarkade nu, inte en pubertal kusin" - Tobias

"Äter djungelvrål och tänker på den finaste flickan jag vet. <3" - Erik

"Jag drömde om dig när jag somnade på soffan förut, jag saknar dig!" - Angelica Hall

"Hej tjejen :D Du har inga pengar, jag vet.. men ville bara säga hej! Så hejhejhej<3" - Angelican

"Du vet väl att jag älskar dig och tycker du är bra, duktig, ambitiös, driftig, pålitlig och bäst? Puss på dig" - Mamma

Nu blev jag genast på finare humör.

Jag vill inte ha dig där.
Jag vill ha dig här.
Egentligen.
Men det är en hemlighet.
Världens största hemligaste hemlighet.
Du ska aldrig få lov att veta att det är du som är dig.

Rör vid mig.
Rör vid mig.

Nu har jag tagit sprutan.
Jag grät när de skulle sticka mig, det var hemskt.
Alltid har jag varit spruträdd, men ont gjorde det inte.

Nu känner jag mig lite dåsig, och huvudet är tungt.
Armen känns som den kommer att somna när som helst, sticker i den.
Mina kinder hettar, fast det gör de trotsallt nästan jämt.

Hejdå, nu ska jag tycka synd om mig själv
och öva på att tycka illa om dig.

Jag vill skrika det högsta jag kan.
Fyfan för dig.
Fyfan för att du är så jävla dum i huvudet.
Fyfan för att du får mig att vilja kräkas.
Fyfan för att jag lät dig komma mig nära.
Din vidriga jävla idiot.
_draåthelvete,plz._

Jag vill hata dig. Så himla mycket vill jag hata dig.
Jag önskar jag kunde.

Jag förbereder mig med en grön klubba för att klara av svininfluensa-sprutan.
Ja, jag är nervös.
Ja, jag kommer svimma.
Ja, jag kommer dö.
Hejdå.

Hahah alltså jag är _så_ smart.
Min vän Lina läser IB-programmet, vilket betyder att de läser alla ämnen på engelska.
Jag fällde dock den finaste kommentaren.
"Jaha, så ni läser svenskan på engelska också?"
Åh, jag är så_smart_tjej. <3
Ibland måste jag älska mig.

Det är tur att man kan vara snygg tjej även fast man gråter en aning och är en bit nerstämd.
Även fast bilden är mer än 4 dagar gammal.
En annan sak som är bra att på vintern slipper man fixa håret och kan bara ta på sig en mössa, det gillas.
Jag har tappat bort min allra sista hårnål, förfärligt.
Angelica sover i min säng bredvid mig inatt, mysigt.
Jag måste sluta gråta, måste sluta gråta när jag är arg, ledsen, besviken, frustrerad, glad. Måste sluta gråta _hela_ tiden. Det kan väl inte vara nyttigt? Snart får jag väl läggas in på sjukhus pågrund av vätskebrits eller något liknande.
Annars då? Jo, tack. Allting känns ändå helt okej, om man bortser från en vidrig människa. Hon äcklar mig.
Äcklar äcklar äcklar mig.

Har gjort lite research idag, om vad tänker jag inte säga.
Vill bara tillägga en sak innan jag skräms av min egna mage som kurrar högast i världen.
L***** ***** ********T ÄR ÄCKLIG.
ehe.

Jag får använda varenda liten uns av energi jag har just nu till att kontrollera mig själv, hindra mig själv från att skriva till dig. Jag vet inte om det är okej, och givetvis är jag rädd för hur du kommer vara emot mig.
Jag orkar inte med någon skillnad, från hur det var förr.
Och jag vet ju egentligen att jag inte borde skriva till dig.
Dagen har nästan känts okej, fram tills nu.

Plötsligt händer det.

Tjugo fyra långa djupa andetag senare, en, två, tre tårar senare så känns det lite lättare.
Du bryr dig mer än vad jag faktiskt tror.
Om det är positivt eller negativt är en annan fråga.

Totte och jag.

En gång gick jag på E, det gör jag inte längre.
En gång var jag någons extra lilla kopp kaffe.
Det är jag inte längre.

Det är fruktansvärt vad ont det gör.
Fast jag klarar mig, det gör man alltid.

Nu lyssnar jag på Kent's nya album "Röd"
Hoppas det är fint, röd är ju en fin färg.

Bilder från fredagen.

Igår så var jag med Mio, sen sprang jag till Frida, satt och pratade med henne en lång stund, sen kom Daniel också. Vi tog följe hem.
När jag var hemma grät jag till Inlåst för att det råkade vara en kille där som pratade en viss dialekt. Det var hemskt.
Då skrev jag långa i sidor i min hemliga riktiga dagbok, och det var skönt efteråt. Sen somnade jag och drömde om en viss människa.

Idag har jag varit i skolan sen tidigt, jag har skrivit på novellen en aning, delat med mig av den till Emelie så hon fick lov att läsa, hemskt var det. Brukar inte direkt dela med mig av mina texter, brukar tycka de är för personliga.

Nu ska jag lyssna på Justin Timberlake och skriva mera.

Jag var pigg och glad i morse när jag vaknade i Daniels soffa, verkligen.

Jag köpte äcklig dipp till chipsen förut, dåligt.
Jag pratar med minnen med en människa som har världens bästa minne.
Jag lyssnar på Arcade Fire.
Jag säger hejdå nu, hejdå.

Fredagen blev inte alls som jag tänkt mig, hamnade på en fest i Västra Ämtervik av alla ställen (Jag vill alltid säga Väster Ämtervik eller Västra Ämtravik). Festen var precis som jag tror att Emelies fester på Ekerö är, dock blev det roligare senare på kvällen, när folk vågade prata med en även fast man räknades som främling i deras ögon.

Klockan 2 fick vi skjuts tillbaka till Sunne, jag lyckades knyta ihop mina skor med världens hårdaste knut, så när jag kom hem till Daniel fick vi skära av skosnöret för att jag skulle kunna komma ut.

Dessvärre råkade jag prata ett väldigt osammanhängande och egentligen onödigt samtal, vilket känns i hela kroppen idag. Det är sjukt vad mycket känslor kan påverka mig, att man kan må illa rent fysiskt och känna fysisk smärta för att ingenting går som man vill..
Aja, nu ska jag sluta babbla och göra köttfärssås och spaghetti med Daniel.

HEJDÅ!:)

Varför förnekar jag att du inte längre kommer vara en del av min vardag?
Att jag inte längre kommer få höra din röst, långt in på natten?
Att jag aldrig mer kommer få vakna upp av fina sms, och få världens bästa start på morgonen?
Varför?

För att faktumet att du inte längre är en del av min vardag, att din röst kommer saknas miljontals gånger om, och att dina sms inte längre kommer vara en morgonrutin, det faktumet gör alldeles för ont.
Det svider, kliar, river sönder mig.
Jag visste från allra första början att det skulle bli så här, jag skulle aldrig vågat låta dig komma mig nära.
Fucking fuck.
Det kommer ta sekunder, minuter, timmar, dagar, veckor, månader innan jag slutar förneka.
Jag gjorde fel

Jag kommer sakna dig, något otroligt mycket kommer jag sakna det. Tro det eller ej, men du var alldeles för speciell för att kunna släppa taget om. Du fick för stor del av mitt liv.

Det är tur att jag har världens bästa kompis, som köper Ben&Jerrys åt mig när jag känner mig nere och trött på livet.
Det är nog mest tur i världen.

Inatt kanske det sover en Totte hos mig, det beror på vad som händer.
Jag dricker té, lyssnar på Kings of Leon, skriver och tar det lugnt.
Nu är det i alla fall slut på riktigt, hur jag ska orka är en annan fråga.

Heddå.

Igår kom första snön, och jag oroade mig inte alls för jag var helt säker på att den ändå inte skulle ligga kvar nästa dag, alltså idag. Imorse när jag vaknade till ordentligt fick jag en riktig chock, snön låg kvar, och det var inte lite snö heller.
Uschuschusch.

Så idag tog jag på mig min röda halsduk, som plåster på såren.

Först var jag ledsen för att det snöade, sen tänkte jag "Äh, shit happens", sen bestämde
jag mig för att lipa lite, sen flörtade jag med Daniel! Sexy bastard.

Hejdå!

Dålig uppdatering på bloggen på sistone.

Iallafall, igår åkte jag till Brårud. En viss Mio skulle mött mig och hjälpt mig bära alla grejer.
Men istället fick jag gå helt _själv_. Med fyra väskor, och två kassar.
Det var kallt. Det blåste. Det regnade. En lastbil körde bredvid mig och skvätte vatten i ansiktet.
Det blev kallt.
Mycket kallt.

Sen kom jag hem, läste ur "Drömmar ur snö", sen såg jag på Ullared.
Och somnade.

Idag var jag i skolan och skrev nästan mycket på novellen.
Duktig tjej!

Emelie kommer till mig i veckan, när vet vi inte.
Det blir när det blir, brukar va så med oss rebeller.
Puss!

Jag behöver göra:
Fotouppgift - skriva om en fotograf
Samhällsekonomiprov
Novell
Historia A - skriva om antiken och romarriket
Historia A - hemtenta om medeltiden

Och säkert en hel massa till, det här måste jag rätta till under de här veckorna.
Det är inte tillåtet att ligga efter så mycket som jag gör just nu.
Fy!

Hemkommen från Angelica nu.

Började förfesta hos Emelie igår, det var skoj, tills det blev för mycket folk och stämningen blev krystad, så då stack vi vidare till Campus. Träffade massa roligt folk, dansade, drack vin, kissade i skogsdungar osv.
Hittade min livskamrat som ville gifta sig med mig, och han kunde vänta tills jag fyllde 18. Dessvärre var han 30 år och turk, men det är smällar man får ta.
Lilla My, katten, tönten och Jesus had a good time i alla fall. Och det är så det ska vara.
Mer sånt här behövs.

Idag mår jag som förtjänar, men hade ju trotsallt en bra kväll igår, så jag kan leva med baksmällan.

Förövrigt har jag kommit på att mjölk är det äckligaste man kan dricka när man är bakfull, men ballerinakex går alldeles utmärkt.

Over and Out, Över och Ut.