svarta linjer.

En gång gick jag på E, det gör jag inte längre.
En gång var jag någons extra lilla kopp kaffe.
Det är jag inte längre.

Det är fruktansvärt vad ont det gör.
Fast jag klarar mig, det gör man alltid.

Nu lyssnar jag på Kent's nya album "Röd"
Hoppas det är fint, röd är ju en fin färg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback