Igår blev Emelie offer för mina spyor, men hon klarade det galant tror jag. Hoppas i alla fall hon överlevde utan större åkommor så här dagen efter. Det var skönt att inse att ingenting är längre som det var, och att det inte är alldeles perfekt. Nu är det bara upp till mig att få mig lite skinn på näsan, känna lite Girl Power inombords, sen.. sen vet jag inte riktigt vad som händer? Jag vågar säga till dig hur det känns och vad jag tycker kanske.. Det låter ganska rimligt i alla fall.

Snart ska jag åka tillbaka till Sunne, min mamma är snäll och skjutsar mig, eftersom det är sååå synd om mig idag. Varför det är så synd om mig idag är fortfarande oklart, jobbar på att komma på det innan dagen är slut, låter väl ganska lämpligt kanske?

Annars då, vad bjuder söndagen på annars? Återförenas med allt skönt folk på Brårud, japp. Det låter ganska rimligt. Så det är väl så det får bli. Storhandla behövs också, tacka vet jag mamma.

♥