Igår var en riktigt jobbig dag.
De senaste dagarna har inte varit att leka med, därför ska det bli extra skönt med en helg.
Jag behöver det lika mycket som jag vill ha det.

Igår saknade jag pappa något fruktansvärt.
Så jag grät lite, eller nej ganska mycket.
I kudden.
Samtidigt som jag lyssnade på Nirvana.
Sen kände jag mig sjukt ynklig och liten, och den känslan hatar jag mer än något.
Just då ville jag helst att någon skulle klappa mig på håret.
Det var ingen som klappade mig på håret.

Senare gick jag till Evelina, vi låg mest i sängen.
Sen sov jag bredvid kvinnan, och vaknade förskräckligt tidigt.
Allt på grund av hennes dumma väckarklocka, som aldrig slutade låta heller.

Jag vill ha helg, nu.