fredag lördag söndag måndag tisdag onsdag

och jag har kramats och hållit handen i minst 44 timmar.

Jag har följt med till Norge, spelat kort och åkt trikken.

Ätit jordgubbar i solen på Olaf Ryes Plass, spelat fruit ninja och

målat tatueringar på hans handleder.

Och igår kom jag hem till Sverige igen,

och även fast solen sken mig starkt i ögonen kändes allting grått och trist.

Och att jag har ett 12 timmars jobbpass framför mig gör inte saken härligare, alls.

Det känns som det är evigheters evigheter tills vi ses igen,

och hur jag ska klara mig utan hans kroppvärme är frågan.

Låt tiden gå fort tills den 7:e augusti, tacksnällasnällatack.